Här kommer en recension på en så underbar bok. Jag är inne på mammas dator så ni får ingen bild.

Bokens namn: Mycket mer än så

Författare: Sarah Dessen

Antal sidor: 413

Betyg: 10/5

" Alla mejlen började likadant.

Hej Auden!!

Det var det extra uppropstecknet som störde mig. Min mamma skulle ha kallat det svulstigt, yvigt, överdrivet. Själv tyckte jag bara att det var irriterande, precis som allt annat som min styvmamma Heidi."

Auden är perfekt. Den perfekta dottern, den ansvarsfulla systern, den duktiga eleven. Helt enkelt tjejen man kan lita på. Själv har hon länge känt sig instängd av alla krav, och hon har inte haft något socialt liv eller sovit en hel natt på flera år.

När hennes pappa frågar om hon vill tillbringa sommarlovet hos honom och hans nya familj, i den lilla staden vid kusten, tackar hon ja. Hon börjar sommarjobba i hennes styvmammas klädbutik och hjälper henne med bokföringen som hennes styvmamma inte hinner med på grund av Audens nyfödda syster, Thisbe.
Dom andra tjejerna som jobbar i butiken pratar om killar o kläder o allting, men framförallt har dom nio-dansen. Varje kväll klockan nio sätter dom på en låt, dansar, men inget mer än en låt. Hon börjar lära känna dom och dom lär henne allt om vänskap och kärleksbekymmer. På nätterna, när hon inte sover, så åker hon runt ovh letar ett café att sitta på. Tills hon träffar Eli. Han hjälper henne, varje natt, med det som hon har missat i sin barndom. Som att bowla, visa henne hans hemliga ställe, m.m. Men Eli har också ett problem. Hans döda kompis Abe. Eli körde bilen, ett fyllo körde in i dom och Abe dog. Han kan bara inte leva med skluldkänslorna.

Det blir sommaren som förändrar Audens liv.


Det är svårt att säga att just den boken är den bästa man har läst. Men nu säger jag det.
Det här är den absolut bästa boken jag någonsin läst. Sarah Dessen skriver hur bra som helst.
Det här är första boken som jag har läst av Dessen men den bästa någonsin. Jag vill bara stanna kvar i boken och bara leva mig kvar med det fejkade vågbruset och strandpromenaden. Dom vakna nätterna och dom märkliga föräldrarna. Och Eli verkar vara en kanonkille även fast han inte pratar med någon på grund av skuldkänslorna.
Jag kan bara säga att den här boken som sagt, är den bästa boken jag läst, och jag rekommenderar den så starkt.