Bok: Den sista föreläsningen
Författare: Randy Paush och Jeffrey Zaslow
Antal sidor: 224
Förlag: Forum
Övrigt: En bok som mamma köpte för länge sen :)

"Tid är allt du har. Och en dag kanske du upptäcker att du har mindre tid än du tror."
Randy Pausch

Med bara några månader kvar att leva höll universitetsprofessorn Randy Pausch sin sista föreläsning. Men istället för att prata om sin hemska sjukdom valde han att inför 400 personer inta scenen med tio armhävningar.

Föreläsningen blev en succé, den lades ut på internet och snart hade miljontals människor världen över sett den. Randys inspirerande och rörande livshistoria blev upptakten till denna bok. Men han förde en kamp mot klockan. För att hinna skriva boken utnyttjade han sin dagliga cykeltur till att prata på telefon med sin medförfattare som antecknade allt.

Den sista föreläsningen kom ut i USA i april 2008 och knappt tre månader senare förlorade Pausch kampen mot cancern. Boken är en kärleksförklaring till barndomsdrömmarna, föräldrarna och vännerna, och inte minst en hyllning till hans älskade familj. Också när sorgen finns närvarande är Randy Pausch, trots sin diagnos, en evig optimist och rådgivare.

Randy Pausch delar med sig av sin humor, livsglädje, sorg och intelligens i Den sista föreläsningen.

Det står att det här handlar om Randy Paush och hans sista föreläsning. Men det handlar om mycket mer än så. Det handlar om hur han växte upp, hur han värderar olika saker i samhället idag (då han skrev den), och hur han har hjälpt sin familj så att dom ska kunna leva bra efter hans död. Och det är som han säger: "Den här boken kommer inte handla om när jag ska dö, för det vet jag att det kommer, utan den kommer handla om mitt sätt att leva till den dag jag inte längre gör det".

Åhh, vad jag gillar den här boken! När man får veta hur han tänker, har tänkt, hur han hjälper sin familj och framför allt meningen med den sista föreläsningen. Att han dessutom vet att hans arton månader gamla dotter inte ens kommer att komma ihåg honom, ja, det är hjärtskärande. Men ändå lyckas Randy att få till en bok som man mår bra av och man får en känsla av att han kommer vara lika sprallig ända tills dagen han dör. Hans historia är bra men framför allt - äkta. Han vet att han inte är speciell genom att dö i den form av cancer som han kommer dö i, men han vet att det fortfarande inte är försent att bli speciell. Den känslan, av att ingenting är omöjligt, är han otroligt bra på att föra över. För om en som har tre till sex månader kvar att leva har det hoppet, då kan minsann alla ha det!

Jag hittade den här boken i min mammas nattduksbord och började läsa några sidor. Och sen blev jag fast. Jag tror det tog ungefär 4 timmar att läsa den. Kapitlena är alldeles lagomt långa (tre-sju sidor ungefär) och det är det som gör att det går så fort att ta sig igenom den.

Ja, så om du vill ha en bok som du bara mår bra av att läsa så är det den här du ska läsa. Perfekt för solstolen!

Betyg: 9/10