Bok: Ett litet snedsprång
Författare: Denise Rudberg
Förlag: Norstedts
Antal sidor: 432
Andra böcker av Denise: Tillsammans-serien, Jenny S, Matilde, Åse, Storlek 37 & Väninnan m.fl.

Marianne Jidhoff, 55 år, åklagarsekreterare och nybliven änka, blir efter sin mans död övertalad att återvända till sitt arbete. En finansman blir mördad utanför sin våning på Östermalm, och Marianne får ta sig an fallet. Brottet visar sig ha kopplingar till en märklig och sluten verksamhet som drivs i det tysta. En verksamhet dit bara de som är beredda att betala dyrt för sig har tillträde och får leva ut sina allra hemligaste fantasier.

Ja, det är ungefär handlingen utan att säga för mycket. Och boken är bra, men inte alls allt som jag hade hoppats på. Jag vet inte riktigt varför jag hade satt höga förväntningar på just denna bok, det är lite knasigt det där. Men det hade jag gjort och boken levde inte upp till det. Varför? Jo.

I början så glider man in lugnt och försiktigt i en handling som gör att man ser allting framför sig och man förstår verkligen allting solklart. Sen kommer det ett kapitel som jag inte riktigt begriper mig på och i hela boken så kommer den personens perspektiv vart 3-5 kapitel. Jag förstod ingenting av det i början men sen började jag förstå att det där har nog ingenting med boken att göra utan det är en annan berättelse liksom. Men nej, det hängde ihop på ett lite udda sätt och självklart så förstod man det i slutet. Annars så kändes det lite som att boken inte riktigt kom igång. Jag hade hoppats på lite mer action i mitten av boken men det blev det inte. Istället sätter hon in all action på dom sista, ja, säg 70 sidorna. Nja, inte riktigt mig i smaken.

Men jag måste ändå säga att Denise Rudberg skriver otroligt (grymt, skitbra, awesome) och man slits in i historien och vill läsa nästa kapitel. Så är det. Och jag har läst böcker som varit sååå mycket sämre av henne (väninnan), så jag vill ändå sammanfatta det och säga att det är en helt grym bok egentligen. Men eftersom jag ställer såna krav (hon är ju ändå en av mina favoritförfattare), så sjunker den lite i värde.

Jag säger såhär: Om du letar efter en deckare som inte är allt för läskig och som ändå ska vara bra. Så läs denna. Den är läsvärd och lite till :)

(Blev det en rörig recension? Känner att jag kanske humörsvängde lite, men det är så jag känner för boken :P)

Och tack för kommentarerna som jag har fått den senaste veckan! Jag blir hypersupermegaglad och vill jättegärna att ni fortsätter! Glad bloggare=glad blogg :P